Vanliga frågor

Få svar på dina funderingar

Här hittar du svar på vanliga frågor om våra utredningar, behandlingar och hur det går till hos oss på Cereb. Vi hoppas att detta kan ge dig tydlighet och trygghet inför ditt besök.

Utredning av ADHD och autism

(neuropsykiatrisk utredning)

Hur förbereder jag mig inför en utredning?

Du förbereder dig bäst genom att försöka sova och äta bra inför utredningen. Det kan också vara bra att skriva ned sådant som du vill ska komma fram under intervjun med psykologen.

I en neuropsykiatrisk utredning av vuxna eller unga vuxna görs en intervju med dig där frågor ställs kring upplevda svårigheter, hur din uppväxtsituation sett ut och hur det fungerat i skola och arbetsliv samt gällande relationer och fritid. Frågorna berör även uppgifter om eventuella kroppsliga och psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Motsvarande intervju görs även med anhöriga som känner dig väl och sett dig i olika situationer under livet.

Barn och ungdomar som genomgår en neuropsykiatrisk utredning intervjuas också kring hur de uppfattar sin situation, men information inhämtas också från föräldrar och pedagoger i förskola/skola. Som en viktig del i utredningen görs en läkarundersökning av kroppsliga funktioner för att utesluta att det kan finnas medicinska orsaker till de svårigheter du/ditt barn söker till oss för.

I många fall, men inte i alla, får du/ditt barn genomgå psykologisk testning och bedömning för att kartlägga dina förmågor.

Det är svårt säkert säga exakt hur lång tid en individuell utredning tar. Det beror exempelvis på din ålder, frågeställningen och hur pass tydliga svårigheter som föreligger. Uppskattningsvis beräknas en utredning ta mellan ett par veckor upp till någon månad. I vissa fall är svårigheterna omfattande och har funnits under hela personens liv medan det i andra fall kan vara mer diffust och påverkas av övrig livssituation och miljöfaktorer.

Om frågeställningen är mer komplex kan det behövas fler moment i bedömningen som då blir mer omfattande tidsmässigt. Vårt mål är att din utredning ska vara färdig inom två till fyra veckor efter det första utredningsbesöket. Därefter kan det dröja ytterligare ett par veckor innan du får ditt skriftliga neuropsykiatriska utlåtande.

Efter utredningen får du som patient eller förälder ett möte där vi beskriver hur utredningen gått, vad den utmynnat i för resultat samt ger rekommendationer kring vidare insatser såsom exempelvis medicinsk och/eller psykologisk behandling.

För barn och ungdomar erbjuds även återgivningssamtal med barnet själv samt med pedagoger i förskola/skola. Oavsett om utredningen utmynnar i att en eller flera diagnos/-er fastställs eller inte skriver vi ett utlåtande som sammanfattar utredningen. Utlåtandet kan du använda som stöd i vidare insatser, exempelvis i förskola/skola eller på arbetsplatsen. Utlåtandet är även till för att annan vårdpersonal ska kunna använda sig av det vid eventuell uppföljning eller vid vidare insatser.

Det neuropsykiatriska utlåtandet skrivs av utredande läkare och psykolog, och beskriver dina styrkor och svårigheter, eventuella diagnoser samt innehåller rekommendationer kring hur du kan gå vidare för att förbättra din livskvalitet. Utlåtandet kan användas i kontakt med Försäkringskassan men kan inte användas som intyg vid ansökan om vårdbidrag, aktivitetsersättning eller sjukersättning.

Vid utredning av barn och ungdomar ingår läkarintyg inför ansökan om vårdbidrag men du som förälder måste be om detta intyg inom 6 månader efter avslutad utredning. Övriga läkarintyg samt intyg inför ansökan om vårdbidrag senare än 6 månader efter utredningen kan bekostas privat.

Du får alltid ett neuropsykiatriskt utlåtande hemskickat efter avslutad utredning. Utlåtandet skrivs av utredande läkare och psykolog, och beskriver dina styrkor och svårigheter, eventuella diagnoser samt innehåller rekommendationer kring hur du kan gå vidare för att förbättra din livskvalitet. Utlåtandet kan användas i kontakt med Försäkringskassan men kan inte användas som intyg vid ansökan om vårdbidrag, aktivitetsersättning eller sjukersättning.

Vid utredning av barn och ungdomar ingår läkarintyg inför ansökan om vårdbidrag men du som förälder måste be om detta intyg inom sex månader efter avslutad utredning. Läkarintyg kring exempelvis aktivitetsersättning, sjukersättning eller arbetsförmåga kan bekostas privat om du har eller har haft en kontakt med läkare på Cereb.

Har det gått längre än sex månader efter ditt barns utredning behöver du också bekosta eventuellt läkarintyg inför ansökan om vårdbidrag, privat.

En neuropsykiatrisk diagnos baseras inte bara på det som framkommer direkt under utredningen. Din tidigare medicinska och psykiatriska historia bidrar med viktiga pusselbitar. Dessutom vet vi att personer med NPF ofta har eller har haft annan typ av psykiatrisk problematik.

Psykiatriska svårigheter eller tidigare beroendesjukdom utesluter inte att man även kan ha en neuropsykiatrisk diagnos. Tvärtom är det mer regel än undantag, åtminstone hos vuxna. Information om en persons tidigare medicinska och psykiatriska historia påverkar inte bara utredning och diagnos utan även det kommande behandlingsupplägget. Därför är det viktigt att utredande läkare och psykolog får läsa dina journaler från tidigare vårdgivare.

Flera olika psykiatriska och kroppsliga tillstånd kan ge symptom i form av koncentrationssvårigheter, rastlöshet, impulsivitet och svårigheter i sociala situationer. Man kan t ex uppvisa tecken på dessa symptom när man är stressad, har råkat ut för en traumatisk händelse eller använt alkohol, droger eller läkemedel på ett skadligt sätt.

För att kunna utreda vad som är orsak och verkan är det alltså viktigt att du utreds när du är i ett så stabilt och för dig representativt läge i livet som möjligt.

Forskning visar att allvarliga tillbud under graviditeten eller förlossningen kan öka risken att få en neuropsykiatrisk diagnos. Vi behöver exempelvis veta om du var mycket för tidigt född, liten för åldern eller om din mamma hade någon infektion under graviditeten. Om förlossningsjournalen ej går att få tag på behöver vi en beskrivning av hur din mors graviditet samt din förlossning gick till.

Forskning visar att personer som har neuropsykiatriska diagnoser har en särskilt hög risk att utveckla riskfyllt eller skadligt bruk av alkohol eller droger. Särskilt ADHD verkar vara en sårbarhetsfaktor för riskbruk och beroendesjukdom. Det betyder inte att alla som har ADHD får problem med alkohol eller droger utan endast att man på gruppnivå har högre risk än andra att drabbas.

För att utredningen ska bli tillförlitlig behöver vi vara säkra på att den person som ska utredas inte är alkohol- eller drogpåverkad eller har riskfyllt bruk av sådana substanser, utan att hen är i ett så stabilt och för hen representativt läge i livet som möjligt. Framkommer det att ett riskbruk förekommer kommer utredningen att avbrytas och en plan upprättas för hur personen ska komma till rätta med riskbruket.

Medicinsk och psykologisk behandling

Varför behöver jag lämna urinprov i samband med utredning och medicinsk behandling?

Urinprover kan visa om det finns rester i kroppen av alkohol, droger eller läkemedel. För att utredningen ska bli tillförlitlig behöver vi vara säkra på att den person som ska utredas inte är alkohol- eller drogpåverkad eller har riskfyllt bruk av sådana substanser.

 

Vi kan även efter bedömning, be en person som väljer att genomföra sin läkemedelsbehandling hos oss att lämna urinprover och alkoholmarkör i blodet. Detta är för att försäkra oss om att vi inte utsätter någon patient för risk att använda ADHD-läkemedel på ett skadligt sätt.

Vi har sjuksköterskor och undersköterskor med stor vana av att behandla personer med skadligt bruk av alkohol, droger och läkemedel. Vid positiv urinprov kommer vi gemensamt att lägga upp en plan för hur du ska kunna hålla dig alkohol- och drogfri under utredningen och framöver.

Om en neuropsykiatrisk utredning påbörjats och urinprovet ger positivt utslag kommer utredningen att avbrytas till dess att vi kan vara säkra på att skadligt substansbruk inte förekommer.

Bokning och patientportal

Hur fungerar det?

Du börjar med att kontakta någon av våra mottagningar om du vill söka till oss. Då får du ett formulär att fylla i och skicka tillbaka till oss. När vi tagit emot formuläret hör vi av oss för att boka ett digitalt samtal med en sjuksköterska som går igenom dina besvär. Om det behövs får du därefter träffa en läkare, som avgör om du ska komma till oss för en utredning.

Logga in i patientportalen (via länken högst upp på hemsidan) med BankID och tryck på ditt bokade besök och sedan ”Bekräfta tiden”. Du kan sedan logga ut ur portalen igen. Besöket startar inte förrän utsatt tid. När tiden för samtalet är inne loggar du in i patientportalen igen för att starta samtalet. Om du inte bekräftar din tid kan sjuksköterskan eller läkaren inte ta emot samtalet.

Rulla till toppen